LEKTION: prolog

 

 

 

ALLT DU VET OM DITT MINNE ÄR FEL

 

Om jag vill lära mig något nytt så innebär det att jag också måste komma ihåg det på något sätt för att det ska vara meningsfullt på något sätt. Vi behöver också fortsätta lära oss och minnas under hela livet. Innan du börjar skolan behöver du lära dig en mängd saker, i skolan lär du dig saker för att klara prov, får betyg och att utvecklas, därefter behöver du lära dig saker på arbetsplatser och i vardagen. Om du blir bra på att lära dig har du också fördelar i livet. Att lärande är något du måste lära dig att göra. De bästa sätten är inte de som verkar bäst eller känns bäst. Det är oftast precis tvärt om. 

VANLIGT FEL

 

 

Lärande är starkare och fastnar djupare om det är ansträngande. Ofta vill vi att det ska gå enklare, och det känns alltid bätte när det går snabbt - men det innebär sällan att våra minnen fästs tillräckligt starkt. 

 

Dessutom är vi själva oerhört dåliga på att bedöma när vi lär oss något på ett bra sätt eller ej. När det är jobbigt och går långsamt upplever vi att studietekniken inte fungerar och vi dras mot förenklingar, trots att resultaten ger sämre effekt över tid. 

 

Att läsa om samma text flera gånger är ett exempel på en misslyckad strategi. För varje gång känns det som att läsningen ger bättre resultat - du läser med större flyt. Tyvärr beror det här på att du nu känner igen texten. Men som vi kommer se lite senare så är att känna igen inte samma sak som att komma ihåg.

MYTER

ALLA ÄR LIKA

 

Forcerad inlärning är lika ineffektivt. Korvstoppning är ett annat begrepp för samma sak. Här försöker vi trycka in informationen genom att läsa och tänka intensivt upprepade gånger på samma sak. Nästan som att till slut hoppas vi att informationen bara fastnar. Använder du dig av ovantstående strategier? Då har just du mest att vinna på att byta teknik. Men här kommer en varning: just du kommer också tycka att det är jobbigast att byta. 

 

Tänker du det där kan inte stämma eftersom vi alla lär oss på olika sätt? En seglivad föreställning kommer från ett pseudovetenskapligt område som kallas lärstilar, att vi alla lär oss mer om vi går efter vår personliga lärstil. Trots att det aldrig funnits något forskningsstöd för uppfattningen alls lever myten kvar. Men det stämmer alltså inte. Vi lär oss alla på samma sätt. Men vi tänker olika kring hur vi lär oss. Det är sant. 

Intervallträning - detvanligaste misstaget vi gör när vi ska studera är att vi börjar för sent. Om vi däremot börjar i tid och läser lite då och då, vid vissa speciella tidpunkter kan vi minska mängden studietid drastiskt samtidigt som resultaten skjuter i höjden. Se lektion 3: repetition för exakt hur du ska göra, och varför.

 

Problemlösning -  om vi inte redan från början lär oss svaret utan tvärtom måste tänka innan vi får hjälp, så ökar vår förmåga att minnas. Vår hjärna gillar att tänka på problem. Saker som är avklarade (när vi har ett svar) går snabbare att släppa. Så genom att arbeta med problem eller leta efter förklaringar i det du studerar kommer hjärnan att vilja behålla kunskapen du förvärvar. Det här är också anledningen till varför en del företag gör reklam utan att avisera vad det egentligen är reklam för - de vet att vi inte kan låta bli att tänka på deras reklam tills vi får reda på svaret.

 

Tidigare kunskap - kunskap är orättvis. Ju mer du har av den, desto lättare är det att få mer. Vi lär oss ingenting utan att ha en kopplingar i det vi lär oss till andra saker. 

 

Utveckla - genom att sätta egna ord på nya kunskaper och förklara hur de hänger ihop med saker du redan känner till skapar du nya trådar som stärker både de nya minnena men även ökade möjligheter att aktivera de nya minnena när de behövs då det finns fler möjligheter att bli påmind om vad det handlade om.

 

Mentala modeller - de som är framgångsrika inom ett område brukar också vara duktiga på att plocka ut nyckeldelar i ny information och skapa en mental modell eller representation av den nya idéen och hur den hänger ihop med tidigare kunskap. T.ex. kan du tänka dig en stormästare i schack som möter ett försvar som tidigare var okänt. De nya dragen analyseras efter sina viktigaste egenskaper och resultaten analyseras och passar in i den tidigare informationen. 

 

Dessutom - varje gång du lär dig något är din hjärna i förändring. Alla kan bli bättre. Det är aldrig för sent att börja. 

STUDIE-

TEKNIK

 

Innan vi kastar oss in i minnestekniker så behöver vi reda ut vad som faktiskt är fungerande studiestrategier. Vad kan du göra för att få ditt minne att arbeta för dig istället för mot?

 

Öva på att komma ihåg - kommer du ihåg varför du inte skulle läsa samma text upprepade gånger? I grafen till vänster ser du vad som händer. De blåa staplarna representerar de grupper som fått instruktionen att spendera hela inläsningstiden med att läsa samma text två gånger. De orangea staplarna visar gruppen som först läste texten en gång och sedan plockade fram ett papper och försökte skriva ned det de precis lärt sig. Direkt efter inläsningen är det faktiskt bättre resultat för gruppen som bara läst. Men över tid ökar fördelen med att ha testat sig själv - mer effektiv användning av tiden - och mer variation. Effekten blir dessutom ännu större om du testar dig själv flera gånger direkt efter varandra (jämför stapel C med B).

 

MARTIN NILSSON

minnesexpert, minnig

Kommer snart

Halmstad, Sverige

Email:martin@minnig.se